Socialdemokraterna (och även moderaterna) är fullt sysselsatta med att grubbla över hur man ska vinna tillbaka de väljare som flyktat till SD. Många socialdemokrater tror lösningen är en ny ledare med visioner och en ideologisk agitator. Igår lanserades till exempel en comeback av Håkan Juholt på fullt allvar som en möjlig väg till frälsning. https://omni.se/debattor-s-krisen-kan-losas-med-hjalp-av-juholt/a/8mK1or
Well, it wont work. Jag tror inte de väljare som gått till SD låter sig lockas tillbaka av ideologiska brandtal och högtflygande visioner. Folk har fått nog av den varan efter alla brandtal om öppna hjärtan, visioner om ett Europa utan murar och snack om ett pågående samhällsbygge där första brädan aldrig verkar komma på plats.
I socialdemokraternas fall tror jag bara det vore en sak som skulle ha möjligheter att i någon mån fungera och det vore om Göran Persson osannolikt nog skulle göra comeback.
Persson anklagades på sin tid för att vara bufflig, ovisionär och kameral. Han föll till sist och vi fick Sahlin, Juholt och Löfven istället som varken var buffliga, ovisionära eller kamerala. Istället var de odugliga liksom Reinfeldt.
Inom näringslivet brukar man när det skall utses VD till krisföretag tala om kandidaternas förmåga till ”crisis management”. Med det menas någon med hårda nypor som förstår vad som är svart och rött i bokföringen. Bufflig, ovisionär och kameral eller om man så vill handlingskraftig, pragmatisk och resultatinriktad.
Jag personligen anser att ”crisis management” är precis vad Sverige behöver i nuläget. I mängder och stora lass. Och då behövs en ledare som har just Göran Perssons egenskaper. Vi kommer aldrig att komma till rätta med de problem som olika visionärer försatt landet i genom att vara snälla och genom nya pompösa, ideologiska och visionära tal från talarstolarna. Nu måste vi ägna oss åt bread&butter-politik.
Vi behöver alltså någon som tänker i debet och kredit dygnet runt och kan fatta tuffa och oryggliga beslut och se till att de genomdrivs och inte förfuskas i den djupa staten.
Göran Persson gjorde ett bra jobb som finansminister på nittiotalet när han hårdhänt och bryskt sanerade Sveriges finanser efter finanskrisen och problemen vi står inför idag är betydligt större än då. Han fattade att det är i högsta grad i både arbetarklassens och medelklassens intresse att det är ordning och reda i statsfinanserna och jag tror faktiskt att han, med sitt kamerala sinnelag, hade sett problemen i kommunernas ekonomi komma och förstått hur förödande de skulle bli för hans väljare. Samma sak med brottsligheten och en hel del andra saker – minns t.ex att Person tidigt varnade för farorna med ”social turism”.
De väljare som flytt från S och M till SD har inte gjort det för att de saknat fagert och högtravande tal, de har gjort det för att de saknar action och politiker med handlingskraft, förståelse för enkla ekonomiska samband och kapabla att göra kosekvensanalyser om orsak och verkan.
Men Göran Persson lär inte komma tillbaka. Han har fyllt sjuttio, Sverige är inte USA där han vore en coming man, han är säkert smart nog att inse vidden av problemen och politiker av hans snitt görs knappt längre. Och i de fall de görs väljer de inte att engagera sig i socialdemokraterna.
Så, socialdemokratin är slut. Socialdemokratin kan gå.
Jag röstade aldrig på Göran Persson när det begav sig. Jag är ju konservativ och han är sosse. Dessutom tyckte jag hans omdöme när det gällde att välja ministrar var katastrofalt. Men jag hade alltid respekt för Göran Persson och om jag vetat vad jag vet idag och kunnat vrida tillbaka klockan till 2006 hade jag röstat på honom istället för Reinfeldt. Historien har helt enkelt varit snällare mot Göran Persson än Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Jag tror inte Sverige varit problemfritt om Göran Persson fått fortsätta regera efter 2006 men att han skulle ha låtit Sverige förfalla så till den milda grad som Reinfeldt och Löfven – nej, det tror jag inte.
ADDENDUM: Vill göra ett förtydligande med anledning av kommentarerna. Jag anser inte att Persson var felfri. Kommunaliseringen av skolan var t.ex katastrofal, anser jag.
Men Sverige är idag i ett högst brydsamt läge och vi behöver doers och inte visionärer för att till rätta med alla problem. Vem som än ska göra jobbet, SD likväl som någon annan, kommer att begå mängder av misstag eftersom jobbet kommer att vara svårt och kräva åtgärder som är impopulära bland många, men jag föredrar en handlingskraftig och tuff doer som får tio saker ur händerna där sju är bra, två är dåliga och en är usel snarare än en visionär som får max en eller två saker ur händerna. Göran Persson är en doer. Sahlin, Juholt, Löfven och Reinfeldt är det inte. Huruvida Åkesson, Busch Thor och Kristersson är det återstår att se. Men underskatta inte svårigheterna och ha en viss tolerans för misstag.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 