
På sin tid orerade Fredrik Reinfeldt om ”Öppna Hjärtan” och säkert som ett brev på posten (ännu säkrare med tanke på katastrofala Postnord) fick vi snabbt en totalt ohållbar situation när det kom tiotusen människor i veckan medan ännu fler väntade i de överfyllda tyska färjelägren och vandrade på de livsfarliga danska motorvägarna i riktning mot det förlovade landet i norr innan vi till slut fick bomma igen gränserna i full panik. De mycket allvarliga integrationsproblem som Sverige fick på kuppen brottas vi fortfarande med och kommer att få brottas med länge till. Förmodligen så länge jag lever.
Nu pratar Joe Biden vitt och brett om en generösare immigrationspolitik i USA och redan nu börjar hoppfulla fattiga människor i Centralamerika som lyssnat på Bidens milk&honey-lockrop flockas längs Pan-American Highway på sin väg till det promised land i norr där arbetslösheten redan är utbredd liksom de sociala problemen. I Guatemala har redan våldsamma kravaller utbrutit när de vandrande fattiga människorna från Honduras möts med batonger och tårgas vilket svensk media såklart förbigår med största möjliga tystnad.
https://www.bbc.com/news/world-latin-america-55699540
Och Bidens signaler lockar på lite sikt dessutom säkert de brutala drogkartellerna söder om Rio Grande att expandera och breda ut sig i USA på ungefär samma sätt som den organiserade gängbrottsligheten tillåtits breda ut sig i Sverige. Det är säkert ingen tillfällighet att Joe Biden var chanslös mot Trump i Texas som har den klart längsta gränsen mot Mexico och där man anar varthän en naiv syn på immigration kan leda.
Populistiska politiker som ställer ut ohållbara löften, duperar fattiga människor och ger dem falska förhoppningar samt skapar prima jordmån för grov organiserad brottslighet med aningslösa journalister som entusiastiska cheerleaders. Deja vu, någon?
Inte konstigt att Biden och Reinfeldt verkar trivas så bra ihop.
Men kritiskt granska USA:s president? Äsch, det var på Donald Trumps tid – nu har ju frälsaren anlänt! Sing Hallelujah!
Heller inte konstigt att den mörkröda Bernie Sanders-falangen i Bidens demokratiska parti nu vädrar morgonluft, ivriga att få hälla trögflytande socialistisk bromsolja på USAs och därmed hela världens ekonomiska maskineri. Om Biden orkar stå emot är tveksamt givet att han redan ängsligt har försökt blidka dem genom att utse den mycket vänsterradikala Kamala Harris till sin vicepresident och kronprinsessa. Och tyvärr blir inte socialism bättre för att den genomförs av en kvinna. Det må glädja identitetsvänstern men är helt egalt/ovidkommande för de som är mer intresserade av effekterna för sitt jobb och sin ekonomi.
Trump var förvisso ingen Ronald Reagan. Långt därifrån. Men många av de som röstade på honom gjorde det av rädsla för konsekvenserna av vad öppnare gränser och socialistiska experiment kan göra med världsekonomins traditionellt drivande motor.
Men svensk media hyllar Biden som en hjälte som gjort årtiondes statsmannabragd för att han klarade att innantill-läsa sitt svulstiga och klysch-späckade invigningstal om att ena nationen. Vad det är han ska ena nationen kring verkar inte många ägna en tanke och svensk media hade säkert varit euforiska om det så hade varit Al Bundy från ”Våra värsta år” som hade efterträtt the bad guy.
This film is such a saddening bore
For I’ve seen it ten times or more
And It’s about to be writ again
It’s the freakiest show
Is there life on Mars?