TWO OUT OF THREE AINT BAD? (8 Juli 2020)

Att det inte skulle gå att hitta en meningsfull Migrationsöverenskommelse med sossarna förvånar inte mig.

Sossarna har ju alltid, som det dominerande partiet i Sverige, varit en bred kyrka och den minsta gemensamma nämnaren för alla falangerna i den spretiga och vittförgrenade (s)-organisationen har väl varit att alla falangerna alltid har varit betuttade i höga skatter även om de ofta har haft olika motiv.

På senare år har jag tyckt mig kunna urskilja tre huvudfalanger av sossar.

  1. Identitetsvänstern. Gillar bl.a samarbete med miljöpartiet och vänsterpartiet, Palestina, radikalfeminism, fantasifulla miljöprojekt, silkesvantar mot kriminalitet och vidöppna gränser. Vidare anser man att Sverige är den utvalda humanitära stormakten i heligt förbund med framtiden som ska lära andra länder var skåpet ska stå och att SD är ondska i biblisk mening.  För den som önskar en  ”Who’s who inom socialdemokratisk identitetsvänster” är det bara att studera vilka som undertecknade uppropet i Aftonbladet för fortsatt supergenerös flyktingpolitik i förra veckan. Pierre Schori, Marita Ulvskog, Veronica Palm, Ulf Bjereld osv https://www.aftonbladet.se/debatt/a/4qygLe/sverige-ska-vara-en-humanitar-stormak
  2. De Opportuna Karriäristerna. Besväras till skillnad från de andra grupperna inte av några större ideologiska skrupler. Kan ändra åsikt till den diametralt motsatta över en natt allt efter hur vindarna för tillfället blåser vilket man lärt sig efter mångårig träning inom Unga Örnar och SSU samt på Bommersvik. Faktum är att deras mest framträdande egenskap ofta är blind lojalitet mot den för tillfället rådande partilinjen.  De flesta i regeringen uppfattar jag som hemmahörande i den här gruppen och inte minst den här ministern som redan 2016 satte ett svårslaget rekord i hållningslöshet och brist på principer: https://hanstann.com/2020/05/28/hello-goodbye-28-oktober-2016/
  3. Folkhemsbyggarna. De som vill ha ordning och reda i samhället, hyllar devisen ”gör din plikt och kräv sedan din rätt” och är inriktade på reformer om semester, anställningsvillkor, goda pensioner, industri och tillväxt. Ofta kallade gråsossar. Jag tror t.ex inte det var en tillfällighet att t.ex Kjell-Olof Feldt, Göran Persson och Stig Malm inte återfanns bland de s-veteraner som undertecknade uppropet som ”Grupp 1” organiserade.

Det har alltid blossat upp lite ”rosornas krig” mellan de olika falangerna då och då men på sistone har Grupp 3 försvagats så att den numera är närmast försumbar till sin storlek. Dels pga att många av dess medlemmar blivit till åren och dels pga att många andra av dem blivit desillusionerade och numera återfinns inom främst SDs led.

Kvar inom socialdemokratin finns numera framför allt Identitetsvänstern och De Opportuna Karriäristerna. Det är därför sossarna numera inte är ett 40-45%-parti utan ett 20-25%-parti som ständigt tvingas kröka rygg och dansa efter Miljöpartiets pipa. Många ser fortfarande sossarna som i huvudsak ett Folkhemsbyggarparti men då har man varit oupmärksam på senare tid.

Löfven med sin bakgrund i Metall har visserligen en vag aura av Grupp 3-man (vilket jag egentligen tror att han i grunden är) men han har varit en alldeles för svag ledare för att kunna mer än möjligen bromsa förfallet lite grann. Tiden har helt enkelt sprungit ifrån hans parti och efter honom väntar bara abyssen. Det tror i alla fall jag när jag betraktar skaran av Löfvens presumtiva efterträdare.

Förstår man det här så förstår man också varför det inte blev någon migrationsöverenskommelse. Och varför det var lika bra.

Och i nästa valrörelse ska sossarna stå till svars för covid19-fiaskot, miljöpartistisk migrationspolitik, ekonomiskt välfärdsförödande kaos i kommunerna och troligen en energikris också….det är nog bäst att Löfven kräver att hans Identitetsvänster och Opportuna Karriärister på SVT ersätter slutpartiledardebatten med förinspelade tal redan nu…

FOTNOT: Någon kanske invänder att alla partier har sina Opportuna Karriärister och inte bara sossarna. Det är sant. Men sossarnas utnämningsmakt som största parti och deras starka tradition av att belöna misslyckanden med nya smörjobb (Lex Lars Danielsson, Mona Sahlin, Anders Ygeman osv) gör dem troligen till det mest attraktiva alternativet för människor med överflöd på karriärambitioner men underskott på kompetens. Sossarna har kommit att bli undantaget som bekräftar regeln i ”Peters Princip”, det var i alla fall min slutsats efter t.ex Transportstyrelseskandalen. Man fortsätter helt opåverkad att klättra i hierarkin mot ännu ansvarsfullare positioner även efter att man nått sin inkompetensnivå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: