Statsminister Stefan Löfven (S) stöttar utrikesminister Ann Linde (S) efter hennes kritiserade framträdande i en tysk tv-intervju.
– Utrikesministern gör ett fantastiskt jobb för att också försvara Sverige, säger Löfven.
Ok, jag fattar att Stefan Löfven som Ann Lindes chef antingen måste uttala sitt fortsatta förtroende för henne eller avskeda henne. Förtroende är binärt och en utrikesminister som inte har sin statsministers fulla stöd är körd. Det går liksom inte att statsministern offentligt har ”lite grann förtroende” för sin utrikesminister. Allt eller inget.
Hur kritisk jag än är mot Lindes insats i den beramade intervjun med Deutsche Welle så inser jag att det är ett drastiskt beslut för en statsminister att avskeda den utrikesminister han rätt nyligen utsett så a la bonne heure – jag har själv varit chef och fått stötta underställda i trångmål som gjort tabbar. That’s the name of the game.
Men det är en sak att uttala sitt förtroende och en annan sak att använda så översvallande ord som att utrikesministern gör ett fantastiskt jobb med att försvara Sverige.
Statsministerns ordval för ju närmast tankarna till när Winston Churchill hedrade Royal Air Force-piloterna under WW2 med de bevingade orden ”Never was so much owed by so many to so few” efter att de dödsföraktande och heroiskt stått emot Hitlers blitz-attacker. En retorikexpert jämförde ju Löfvens retoriska talekonst med Churchills på TV4 för några veckor sedan så…
Men riktigt av RAF-kaliber var väl ändå inte Ann Lindes försvar av Sverige i Deutsche Welle, det kan väl inte ens de vänsterpropagandister som TV4 kallar retorikexperter på allvar anse?
Och för min personliga del är ”fantastiskt” ett ord jag reserverar för extraordinära insatser av typen Barcas 5-0 utskåpning av Real Madrid 2010, Bruce Springsteen på Ullevi 1985 och vissa av min hustrus maträtter.
Även jämfört med de upplevelserna gör Lindes intervju en synnerligen slät figur.
Om nu Löfven verkligen anser att intervjun var fantastisk vore det intressant om han specificerade vari detta fantastiska bestod.
Jag kan, om jag anstränger mig, hitta några passager som inte är direkt katastrofala, men fantastiska?
Nej, där går jag skändligen bet!
Vad statsministern gör med sitt översvallande ordval är att omvandla en misslyckad intervju som tjänat på att glömmas bort så fort som möjligt till sin regerings ”finest hour” och förhöjer därmed det osammanhängande och i sak felaktiga svamlet till ett fullödigt statement även från sig själv och regeringen i sin helhet.
Snacka om att göra ont värre….uppenbarligen kvittar de hur långt ned i gyttjan regeringen kommer, de fortsätter oförtrutet att gräva sig ännu djupare.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 