
Vi lever i de starka kontrasternas tid. De här två slumpmässiga bilderna ur mitt flöde accentuerar väl det med all önskvärd tydlighet.
• Tjeckien sällar sig till den långa rad av europeiska länder som reser pestflagg för Sverige och svenskar. Med mellaneuropeisk tydlighet har de tjeckiska myndigheterna delat in Europa i tre kategorier m.a.p covid19. Låg risk, mellanstor risk och hög risk. För att understryka allvaret använder man en ilsket röd nyans för att accentuera hur allvarligt man ser på de två högriskländerna. Inga inresor från Sverige utan rigorösa säkerhetsåtgärder och knappt ens då.
• Kontrasten mot den tillbakalutade miljöpartisten som belåtet skrockar över våra grannländers tveksamma coronabeslut är onekligen iögonfallande.
För isolationistiska miljöpartister i sin lilla bubbla spelar det ingen roll vad som händer söder om Smygehuk. Så länge de kan sitta och läppja maskrosvin i en berså och inbilla sig att de räddar världen leker livet.
Andra länder och beprövade lösningar? Bah! Vi har ju våra svenska experter, vår svenska värdegrund och är ett grönt föregångsland!
Långt viktigare än bestörtningen som alla våra smittade och döda väcker i vår omvärld är ju att miljöpartiet lyckats sätta P för utbyggnaden av Arlanda och kan fortsätta driva på för de höghastighetståg som få experter ser vare sig någon miljömässig eller ekonomisk vits med. Däremot jättelika risker givet vårt miserabla track record vad gäller att implementera stora projekt. Ett gigantiskt industriellt projekt i miljöpartiets regi ”has the word disaster written on the wall before it has even started”.
Miljöpartiet har 4-5% väljare men är det parti som, i egenskap av den vågmästarroll som de tilldelats av både Reinfeldt och Löfven, kanske haft mest inflytande över svensk politik de senaste 15 åren. I alla fall är de topp-3.
I senaste valet trodde t.ex närmare 60% av väljarna att de röstade på en borgerlig politik de kommande fyra åren. I stället blev bottom line av alla talmansrundor att det extremistiska miljöpartiet kan fortsätta att utöva sitt nästan löjligt oproportionerliga inflytande och diktera Sveriges politik på alla viktiga områden med exploderande kriminalitet, låg tillväxt, usel integration, jättelika kommunala underskott och innovativa nya pålagor som skatt på plastpåsar som några highlights i sitt CV.
En svensk tragedi. Nothing more and nothing less.