Min älskade svärmor bor i en liten stad i Finland, ungefär en timmes bilresa från Åbo. Han överöser mig alltid med kramar, Koff-öl och specialgjorda delikata leverlådor när vi besöker henne.
Bland det tråkigaste corona-pandemin inneburit för mig personligen är att vi inte kunnat besöka denna varma och hjärtesnälla åttioåriga dam i vår som vi alltid brukar göra.
Jag tror inte att hon helt plötsligt har börjat hata mig för att jag är svensk. Däremot inser hon riskerna med besök med tanke på hennes ålder och att hon har några påfrestande cancerbehandlingar bakom sig. Hon tycker, i likhet med större delen av Europa, att Sveriges coronastrategi är märklig i skenet av de påfrestningar den finska strategin utsatt henne för och, säkert med stor sorg i hjärtat, upplever hon sin dotter och svärson som potentiellt farligare smittbärare än om vi bott i Finland.
Att piska upp antagonismen mot ett broderfolk som Aftonbladet gör genom att i braskande rubriker yra om ett finskt svensk-hat är motbjudande offerkofte-mentalitet de luxe och en oförskämdhet mot finländare och finskor som min kära svärmor.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 