Jag är ingen etnograf eller folklivsforskare så mina iakttagelser av vad som är ”typiskt svenskt” jämfört med andra länder som jag har erfarenhet av är bara att betrakta som högst amatörmässiga spaningar.
Having said that, så tycker jag att övertron på att man bäst bekämpar ett problem med en minoritet/ett fåtal med breda och generella samhällsinsatser som drabbar alla är något ”typiskt svenskt”.
• En del män misshandlar kvinnor? Låt oss införa en mansskatt för alla män. Även för den majoritet män som aldrig lyft sin hand mot en kvinna. https://www.di.se/artiklar/…/10/4/schyman-vill-ha-mansskatt/
• En del äter för mycket/onyttigt och får problem med sitt BMI? Låt oss införa sockerskatt så folk äter mindre och nyttigare. Även för den majoritet som inte har problem med övervikt och sitt intag av sötsaker. https://www.dalademokraten.se/…/greider-infor-en-sockerskatt
• En del får underkänt i skolan? Låt oss göra utbildningen enklare och kravlösare. Även för den majoritet som klarar de nuvarande utbildningsmålen. https://www.aftonbladet.se/…/man-far-inte-langre-vara-snall…
• En del missbrukar alkohol? Låt oss höja skatten och förbjuda gårdsförsäljning så att det blir dyrare och svårare för alla att nyttja alkoholhaltiga drycker. Även för den majoritet som har ett problemfritt förhållande till alkohol.
• Senaste exemplet: Det blir allt vanligare med grova våldsbrott och rån (igår rånmördades en ung person i Göteborg). Låt oss då gå omkring och se ut som fattiglappar och trashankar allesammans. Oavsett om vi är laglydiga och skötsamma eller inte.
Att en minoritets problem tillåts sätta normen för en problemfri majoritet uppfattar jag som ”typiskt svenskt”.
I andra länder tycker jag man har mer tilltro till personligt ansvar och anser att den som misshandlar kvinnor/äter för mycket/pluggar för lite/dricker för mycket/utför våldsbrott och rån bör ändra sitt beteende, ta konsekvenserna av sina handlingar och möjligen få hjälp på traven med strängare straff i de fall man bryter mot lagen.
I Sverige existerar knappt uttrycket ”personligt ansvar” längre. Alla problem som en minoritet har beror på att de är offer i något avseende och det kan bara lösas genom att samhället rycker in och genom att alla andra ändrar sitt beteende så de inte blir frestade att fortsätta i invanda hjulspår.
Och jag är benägen att hålla med de andra länderna. Ärligt talat tror jag faktiskt inte det skulle kunna hända i något annat land än Sverige att man ser lösningen på problemet med en grov våldsvåg som samhället helt tappat kontrollen över i att alla laglydiga människor i landet klär ut sig till luffare.
Det här landet är redan en fars. Nu ska det tydligen bli maskerad också – om jag låter bli att tvätta och raka mig i en vecka, tar på mig de gamla paltor jag använder när jag påtar i trädgården och ruskar liv i mobiltelefonen som jag kasserade 1995 så kanske jag ser så fattig ut att polisen tycker jag kan våga mig ut på stadens gator och torg?
Alltså, ärligt talat….
SKOTT FRÅN HÖFTEN 