Frågan om vad som är rasism är ständigt aktuell i Sverige. Nu senast i samband med händelsen i tunnelbanan.
Brukar ibland använda mig av Japan som ett slags test på om jag tycker att något är rasistiskt. Av alla länder jag besökt är Japan i särklass det land där jag känt mig mest bortkommen och minst hemmastadd. Om jag blev tvungen att fly dit – vad skulle jag uppleva som rasism? Ungefär här landar jag:
1. Någon inte särskilt normkritisk och fiktiv Japandemokrat påstår att jag ser ”ojapansk” ut.
Inte rasism för mig. Snarare skulle jag tycka Japan var än mer outgrundligt om han hävdade motsatsen. Och börja undra över japanska optikers kompetens.
2. Blir utslängd från Tokyo Metro för att jag saknar giltig biljett.
Inte heller rasism med mindre än att den japanske gratisåkaren på sätet bredvid klarar sig undan med en tillsägelse.
3. Någon annan Japandemokrat påstår att europeiska invandrare är överrepresenterade i den japanska brottsstatistiken.
Beror på om vederbörande kan presentera trovärdiga belägg för sitt påstående. Kan han det så är det inte rasism. Kan han det inte så är det rasism.
4. Japandemokraten i punkt 3 föreslår därför att alla europeiska invandrare är klandervärda, lata och oanpassningsbara, en belastning och bör utvisas.
Det där är rasism för mig eftersom han drar alla i en grupp över en kam. Om han nyanserar det till europeiska invandrare som dömts för grova brott och inte blivit japanska medborgare än så är det OK.
5. Någon föreslår att jag måste klara ett språktest och ett kunskapstest om japansk samhällskunskap/kultur/historia innan jag får bli japansk medborgare och får fullständig access till det japanska välfärdssystemet.
Ingen rasism. Helt rimliga krav.
6. Min arbetsgivare vill säga upp mig eftersom jag inte vill buga för att hälsa på kunder/kollegor, tilltala någon med ändelsen -san eller ignorerar andra vedertagna japanska regler om vett och etikett http://www.vagabond.se/…/resmal/2…/japansk-vett-och-etikett/
Upplever det också som rimligt. Har svårt att se att jag skulle vara någon tillgång för företagets affärer och arbetsklimat.
7. Någon japansk politiker anser att surströmmingsfester och midsommarfirande inte är en del av japansk kultur och kan upplevas som stötande av många och bör förbjudas.
Tycker han ska ge fan i vad jag gör i mitt hem så länge odören/skrålet inte stör någon. Dock har jag en viss förståelse om mina möjligheter att utöva surströmmingsmumsande/midsommarfirande i det japanska offentliga rummet är begränsade.
8. Den japanska skolbespisningen erbjuder av ekonomiska skäl inte mina barn något europeiskt alternativ till den sushi som serveras på torsdagar.
Trist för den som inte gillar sushi (vilket jag dock gör). Men rasism? Nej. (Off-topic vits: Kan man få pizza i Tokyo? Ja, pan pizza. Sorry…..)
9. Någon japansk politiker gör en ”Åkesson” i en valdebatt och hävdar att sådana om jag inte passar in det japanska samhället med mindre än att jag får hjälp att anpassa mig.
Skulle närmast applådera ett sådant uttalande
10. Hittar en gammal japansk barnbok där europeer omnämns som blekansikten på ett bibliotek.
Skulle nog skratta snarare än att bli upprörd och kräva censur.
11. En japansk politiker påstår att det inte finns någon japansk kultur, att det är främlingsfientligt/kränkande att hävda något annat samt att sumobrottning, geishor och sakedrickande är utländska påfund.
Skulle nog mest bli förvånad och tycka att politikern ifråga var en märklig figur.
12. Någon annan Japandemokrat vill införa strängare gränskontroller och hävdar att det finns ett tak för landets kapacitet att ta emot invandrare.
Svårt att se det som rasism. Särskilt om Japan redan hade tagit emot många fler per capita än jämförbara asiatiska länder som t.ex Sydkorea, Taiwan och Singapore.
Sammanfattningsvis skulle jag nog ha rätt hög toleranströskel innan jag drog rasistkortet och skulle nog mest vara tacksam för landet tagit emot mig om förhållandena i mitt hemland var sådana att jag sett mig tvungen att fly. Och det skulle nog fungera bra med lite god vilja – de rätt många japaner som korsat min väg i yrkeslivet har undantagslöst varit väldigt vänliga, artiga och trevliga även om mycket i Japan känns ovant och främmande.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 