Ett uttryck som numera mest gör mig frustrerad är när politiker orerar om ”förebyggande åtgärder” eller ”förebyggande insatser” som en slags patentlösning på alla de problem med utanförskap, grov kriminalitet och religiös radikalisering som vi dagligen ser exempel på i nyhetsflödet. Senast igår framträdde en kvinna från vänsterpartiet i nyheterna och tyckte att alla problem som de hemvändande IS-mördarna kan ställa till med bör kunna undvikas med hjälp av ospecificerade och okonkretiserade ”förebyggande åtgärder/insatser”.
Tyvärr förblir ofta de förebyggande åtgärderna/insatserna just ospecificerade och okonkretiserade eftersom journalisterna inte ställer de uppenbara följdfrågorna. Skulle någon till äventyrs ställa en följdfråga bemöts den ofta med svävande svar om samverkan som ska öka, dialoger som ska hållas, kompetensutveckling som ska genomföras, fler fritidsgårdar som ska öppnas och andra lagom abstrakta saker med vag koppling till problemen.
Men alldeles bortsett från det:
1. Förebyggande åtgärder kan ofta vara både utmärkta och verkningsfulla. En sådan åtgärd är att borsta tänderna morgon och kväll varje dag och inte äta för mycket godis. Genom att göra det reducerar man starkt risken för framtida problem med hål i tänderna, inflammation i visdomständer, karies och tandlossning.
2. Men om man slarvat med tandborstningen i många år och redan t.ex har fått inflammation i sina visdomständer eller tandröta, ja då hjälper det inte att plötsligt börja borsta tänderna och tro att det ska räcka.
3. Då har man att välja på drastiska åtgärder som att endera försöka stå ut med smärtan eller att uppsöka tandläkare för en förmodligen mycket kostsam behandling. Jag rekommenderar starkt det sistnämnda alternativet.
Jag tycker parallellerna till Sveriges problem är ganska slående.
1. Ansvariga politiker har under många års tid slarvat å det grövsta med den ”samhälleliga tandborstningen”. De har fört en extremt generös invandringspolitik utan att ha en plan för var folk ska bo, vad de ska jobba med eller hur de över huvud taget ska integreras. De har dessutom negligerat att se till att vi har tillräckligt med poliser och kapacitet i övriga samhällsfunktioner för att hantera den nya situationen. Många har frossat i sig ”godhetsgodis” utan en tanke på konsekvenserna.
2. De ansvariga politikerna har helt enkelt varit naiva/oansvariga och nu har vi en långt gången röta i samhället. Vi är m.a.o förbi den punkt där vi kan sätta all vår tilltro till ”samhällelig tandborstning” dvs tro att dagens kaos kan avhjälpas med förebyggande arbete, dialoger, kompetensutveckling och fritidsgårdar.
3. Vi har nu att välja drastiska åtgärder som att stå ut med smärtan i form av mer skjutningar, våldtäkter och grov kriminalitet eller att ta itu med problemen med mycket hårdare straff, konsekventa utvisningar av grovt kriminella och fler poliser med större befogenheter. Förvisso en mycket kostsam behandling som jag ändå starkt rekommenderar eftersom alternativet i form av lidande för brottsoffren är mycket mycket värre.
Att fortsätta som tidigare och hoppas att vi ska komma till rätta med de problem som beskrivs i artikeln nedan, stå ut med ännu mer grova rån, våldtäkter och mord och tro att det räcker med förebyggande åtgärder, dialoger, kompetensutveckling och fritidsgårdar…..det borde vara lika uteslutet som det borde vara för en person vars tänder börjar lossna att tro att problemen kan avhjälpas med en ny tandborste och någon extra tub Colgate eller Pepsodent.
T.o.m Pogues-sångaren Shane MacGowan reparerade sitt ökända tandgarnityr till sist. Det är hög tid för Sverige att göra detsamma. https://www.theguardian.com/…/shane-macgowan-a-wreck-reborn…
https://www.fplus.se/valdet-tog-dod-pa-foretagand…/a/3jWVd0…
SKOTT FRÅN HÖFTEN 