Jag försöker fundera lite över hur jag skulle ha agerat som förälder om någon av våra älskade töser blivit utropade till Den Nye Jesus från Nasaret av någon Kyrka när de var i femtonårsåldern. https://www.svt.se/nyh…/inrikes/kyrkans-jul-tweet-kritiseras
1. Jag har förvisso lätt att klistra översvallande superlativer på våra älsklingar och har säkert i sentimentala ögonblick (studentfest, 18-årsdag osv) av pur faderlig kärlek använt stora ord.
2. Men att utropa någon av dem till Den Nye Jesus från Nasaret har jag aldrig gjort och skulle aldrig tillåta att någon gjorde i offentliga sammanhang eller så att de hörde det. Om någon dristade sig till att försöka skulle jag bryskt kväva försöken i dess linda och skulle i sammanhanget heller inte ta minsta hänsyn till om utroparen råkade bära röcklin, mässhake eller någon annan prästskrud.
3. För det första skulle jag se en betydande risk för att det skulle inplantera en förvrängd och väl grandios självbild hos dem som skulle leda till problem i umgänget med jämnåriga kamrater utan samma sakrala status. Jag skulle även oroa mig för hur deras kamrater skulle uppleva umgänget med den ofrivilligt utvalda frälserskan. Och hur övertygar man Den Nye Jesus om vikten att läsa sina läxor och tänka på sina betyg?
4. Dessutom vore ju risken för prestationsångest överhängande. Att omvandla vatten till vin, bota spetälska, stilla stormar eller att mätta tusentals hungriga magar med några få fiskar och lite bröd är ju inte en helt ”easy act to follow”. (Dessutom vill jag minnas någonting från min konfirmationsundervisning om att man inte får hava andra gudar vid sidan om den bibliske guden och hans jordiske son på hur lösa boliner som helst).
5. Sammanfattningsvis anser jag att femtonåringar fortfarande är i behov av vuxen vägledning i livet, hur begåvade de än må vara. Att förvänta sig att de istället ska leda vuxna är befängt för att inte säga degenererat i mina ögon.
6. Till sist en sedelärande historia om en åttaårig kille i Manchester som heter Benjamin Agüero. Hans pappa heter Kun Agüero och är firad målspottare och storstjärna i Manchester City. Som grädde på moset heter hans gudfar Lionel Messi och hans morfar Diego Maradona – en stamtavla som lätt kan skapa vissa förväntningar, inte minst i det fotbollshysteriska Argentina. Den hetlevrade morfar Maradona har dock hotat den journalist som kallar hans barnbarn ”Den nye Messi” eller ”Den nye Maradona” med ett kok stryk och menar att lille Benjamin måste få vara barn, hitta sin egen identitet och inte redan känna pressen att i framtiden gå i sina namnkunniga anförvanters fotspår och leda Argentina till VM-guld, göra hat-trick i El Clasico som tonåring och skaffa en Ballon d’Or efter en annan till prisskåpet.
7. När t.o.m den ständigt skandalomsusade, smått koleriske och egocentriske Diego Maradona (som brukar tala om sig själv i tredje person) framstår som en insiktsfullare, mer balanserad och mer reflekterande andlig vägvisare än Svenska Kyrkans företrädare skulle jag säga att det är hög tid för Ärkebiskop Jackelen att ta sig en funderare över vart hennes kyrka är på väg.
8. Amen.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 