Jag är företagsekonom och inte nationalekonom. Det är tydligen stor skillnad. När det gäller företag kan jag termerna (täckningsbidrag, omsättningshastighet, return on assets osv) och vet vilka parametrar/nyckeltal jag ska titta på för att göra en due diligence och bedöma om företaget ifråga är vid ekonomiskt sunda vätskor eller inte. Det sitter numera i ryggmärgen efter många decenniers tragglande med frågorna.
Men vad finns det egentligen för nationalekonomiska Key Performance Indicators dvs nyckeltal för hur ett lands ekonomi utvecklas? Några olika nivåer av rörelseresultat finns ju t.ex inte att titta på, ej heller någon motsvarighet till omsättningshastighet på lager och kundfordringar. De jag kommer på på rak arm från de dimmiga minnena från högskolan är:
1. Tillväxt – Sverige bedöms under 2019 få den tredje lägsta tillväxten i Europa enligt EU-kommissionen https://www.europaportalen.se/…/sverige-kan-fa-tredje-lagst…
2. Arbetslöshet – Den blev i mars 7,1 % vilket var ungefär en halv procent mer än förväntat. Det får betraktas som en stor negativ avvikelse och t.o.m Aftonbladet har gett upp vad gäller Löfvens gamla löfte om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU nästa år dvs 2020 https://www.di.se/…/kronan-forsvagas-efter-ovantat-hog-arb…/ och https://www.aftonbladet.se/…/lofvens-arbetsloshetsmal-puts-…
3. Valutakursen – Den är rekordsvag. Kronan har tappat 20% av sitt värde på några år mot de viktigaste jämförelsevalutorna. Efter att arbetslöshetssiffrorna presenterades idag har kronan försvagats ytterligare. Svag krona är bra för exporten brukar det sägas men borde det då inte avspegla sig i punkterna 1 och 2?
4. Skattetrycket – 2017 hade Sverige det fjärde högsta skattetrycket inom OECD och vi är långt över OECD-genomsnittet. Tendensen stigande sedan dess. https://www.ekonomifakta.se/…/skattetryck-i-sverige-och-in…/
5. Ränteläget – Riksbankens styrränta är sedan länge negativ. Det är en ovanlig åtgärd som brukar användas för att undvika recession och hålla uppe tillväxten. Av punkt 1 att döma lyckas det inget vidare.
6. Inflationen: De är ohälsosamt låg enligt Stefan Ingves. Den lilla som finns hjälps ändå upp av skattehöjningar. https://www.di.se/…/nagot-lagre-inflation-an-vantat-i-sver…/
7. Statsskulden: Verkar vara ett litet glädjeämne. Sveriges statsskuld är lite mindre än EU-genomsnittet även om vi har högre än våra nordiska grannländer. https://www.europaportalen.se/teman/statsskulder.
8. Kommunernas ekonomi: Verkar vara på väg att bli ett jätteproblem. Massor av kommuner har på senare tid rapporterats ha allvarliga ekonomiska bekymmer. https://www.expressen.se/…/skl-varnar-for-kris-i-de-svensk…/
9. Medborgarnas ekonomi: Om det var ett litet glädjeämne att statsskulden inte är så hög så uppvägs det tyvärr av att de svenska hushållens skuldsättning är i yppersta världsklass. Genom de generösa ränteavdragen stimuleras ytterligare skuldsättning. https://www.privataaffarer.se/…/rb-hushallens-skuldkvot-nu…/
10. Övrigt: Det som sticker ut är ju en rekordstor invandring på senare år i en illavarslande kombination med historiska mediantider på ett drygt decennium för att integrera invandrare. Dessutom tecken som låter befara en bostadsbubbla och andra tecken på en avmattning av konjunkturen. De sakerna kan starkt befaras försvåra och komplicera det framtida arbetet med att förbättra de andra nyckeltalen.
Av tio varningslampor lyser ju nio röda.
Men det måste ju finnas andra nyckeltal eftersom Stefan Löfven och Magdalena Andersson ju verkar tycka att Sveriges ekonomi är så välskött, vilka är det? Och vad jämför man med, många EU och OECD-länder verkar ju lyckas bättre på många punkter.
Det måste finnas något jag begriper. Hade Sverige varit ett företag som jag fått i uppdrag att göra en due diligence på inför ett möjligt förvärv hade jag avrått min styrelse i starkast tänkbara ordalag och nästan oavsett vilket pris som begärdes. Om styrelsen ändå insisterade på att gå vidare med affären hade jag i alla fall ställt minimikravet att den nuvarande ledningen byttes ut med omgående verkan.
FOTNOT: En annat nationalekonomisk teori som jag aldrig begripit är hur flyktingar skulle få fart på ekonomin när de inte får jobb. Inom företagsekonomin brukar det inte anses vara ett framgångsrecept att anställa personer om man inte har några arbetsuppgifter åt dem.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 