Kjell Bergqvist har organiserat ett kändisupprop mot SD. Enligt egen utsago har han samlat underskrifter från ”250 av landets mest folkkära artister, skådespelare, tv-personligheter och författare”, https://www.aftonbladet.se/…/hela-listan-hundratals-kandisa…
Det låter ju spännande med en slags ”Who Is Who” för svenskt kulturliv så jag läste intresserat och i allmänbildningssyfte igenom listan.
Att Bergqvist själv toppar sin lista över de folkkära artisterna överraskar inte. Ödmjukhet och klädsam blygsamhet har väl aldrig varit hans mest framträdande egenskaper https://youtu.be/UX5_rWe94Gg Nåja, han spelade trots allt Kollberg i Beck-filmerna så låt gå….
Mer överraskande är väl att jag inte är så kulturellt bevandrad som jag trodde. Jag känner inte igen hälften av namnen på listan, även om det är kul att se att gamla one-hit wonders från åttiotalet som Ankie Bagger tydligen inte är bortglömda utan fortfarande uppenbarligen räknas bland landets mest folkkära artister.
Men den riktiga bomben är ju att finna Mona Sahlin, Helle Klein, Jens Orback och Maria Robsahm på en lista över Sveriges mest folkkära artister. Jag måste ha levt i ett totalt kulturellt mörker för jag har helt missat deras hitlåtar, bestsellers, guldbaggeroller eller vad de nu gjort som gör att de räknas som folkkära i klass med t.ex Rolf Lassgård. Kanske någon läsare kan tipsa om exempel på deras folkkära artisteri?
Det står såklart Bergqvist fritt att starta vilka upprop han vill. Själv har jag dock aldrig förstått varför ett känt namn på en lista skulle garantera att den personen besitter något särskilt gott politiskt omdöme eller sakkunskap utöver det vanliga om t.ex nationalekonomi, statskunskap eller något annat relevant expertisämne.
Jag ser kändisupprop som kuriosa och knappt ens det och hade inte låtit mig påverkas ens om Ritchie Blackmore, Al Pacino och Nick Hornby hade undertecknat Bergqvists upprop. Detta eftersom a) jag beundrar dem för deras artisteri och inte deras åsikter, b) deras tillvaro inte är direkt representativ och c) ingen av dem besitter, vad jag vet, unika kunskaper i nationalekonomi, statskunskap eller något annat ämne som skulle göra det mer motiverat att lyssna på dem än en granne som är civilekonom, sjuksköterska eller murare. Skillnaden är bara att media inte ger helsidor åt de senares åsikter.
Och i och med att Mona Sahlin är med på listan riskerar ju listan snarare att bli ett argument FÖR en röst på SD i vida kretsar.
Att tillmäta kändisars åsikter särskilt intresse har en obehaglig underton av elitism och tro på kändisen som ett slags übermensch som är expert på allt mellan himmel och jord. Men Bergqvist har som sagt aldrig varit den blygsamma och ödmjuka typen.
FOTNOT: Med risk att vara övertydlig är detta inlägg inte en uppmuntran att rösta på SD utan ett resonemang om fenomenet ”kändisupprop”. Rösta på vad ni vill men gör er egen analys istället för att bara lyssna på kändisar.
SKOTT FRÅN HÖFTEN 