THE SEARCH FOR THE HOLY GRAIL (16 Maj 2018)

Medmänskliga humanister.

Den scout-rekorderliga och rosenkindade auran verkar både Miljöpartiet och Centerpartiet vilja tilldela sig själva i valrörelsen.

Centerpartiet gör ett stort nummer av sin medmänsklighet i valrörelsen och Annie Lööf motiverade sitt beslut att låta 9.000 asylsökande utan asylskäl få asyl i Sverige med just medmänsklighet. Gustav Fridolin välkomnade centerns anslutning till hans egen uppfattning med orden ”Vi humanister kan andas ut”.

Vi står upp för medmänsklighet och humanism – det verkar vara, de alltmer förvillande lika, små vänsterpartiernas budskap till väljarna. Så tolkar i alla fall jag deras rätt oblyga försök att sätta helgongloria på de egna hjässorna.

Tyvärr skapar det mest ett intryck av lillgammal förmätenhet, höga hästar och brist på respekt för andra åsikter och människor hos mig. Jag anser t.ex att asyl är till för människor med asylskäl (på samma sätt som jag anser att assistansersättning är till för människor med behov av assistans) och blir faktiskt lite gramse över beskäftiga insinuationer om att min uppfattning skulle härledas ur och bero på någon mänsklig defekt och bristsjukdom med diagnosen ”avsaknad av tillräcklig medmänsklighet och humanism”. Vilka är egentligen miljöpartiet/centerpartiet att sätta sig till doms över min och andras moral, medmänsklighet och humanism?

Centerpartiet och Miljöpartiet står i mina ögon inte upp för medmänsklighet och humanism i någon objektiv mening som de har någon gudomligt exklusiv patenträttighet till. Vad de står upp för är i själva verket SIN EGEN DEFINITION av vad som är medmänsklighet och humanism. De har bl.a gjort bedömningen att medmänsklighet/humanism ska ta sig uttryck i att 9.000 asylsökande utan gängse asylskäl ska få asyl i Sverige. Det kan man visst tycka. Respekt för det. Jag ifrågasätter inte deras goda intentioner.

Men man kan mycket väl komma till en helt annan uppfattning utifrån andra definitioner av vad medmänsklighet och humanism innebär och som har lika moraliskt/filosofiskt oklanderliga bevekelsegrunder.

Man kanske helt enkelt och ärligt anser att de resurser och kostnader som är förbundna med beslutet gör mer humanistisk nytta och har mer medmänsklig verkan om de disponeras annorlunda. 

Man kanske vill rädda fler liv inom cancervården, man vill kanske hjälpa de asylsökandes småsystrar och småbröder hemma i Afghanistan, man kanske vill ge hemlösa pensionärer som fryser ihjäl i den svenska vinternatten härbärgen, man kanske vill skänka pengar till ännu fattigare länder som Madagaskar, Malawi eller Niger, man kanske vill försöka få fram vacciner mot dödliga epidemier, man vill kanske bygga brunnar där brist på rent vatten råder o.s.v o.s.v….det råder verkligen inte någon brist på alternativa, behjärtansvärda och humanistiska medmänsklighetsprojekt runtom i världen eller ens på vår egen svenska hemmaplan.

Och den som kommer med den trötta och nattståndna invändningen att man inte ska ställa grupper och behov mot varandra kan sluta läsa här. För oss som lever i den verkliga världen är det en lika stor självklarhet som att natten följer på dagen. Varken centerpartiet eller miljöpartiet har initierat någon satsning på de ovan listade alternativen som kan mäta sig med deras satsning på asyl till personer utan asylskäl. Antingen av brist på medmänsklighet eller av brist på pengar/resurser, det vore ju genant om det vore det förstnämnda med tanke på deras höga svansföring och om de nu har en outsinligt kassavalv a la Joakim von Anka att ösa ur där inga prioriteringar behövs.

När Centerpartiet och Miljöpartiet skrävlar om sin egen medmänsklighet och humanism implicerar det ju bara att andra partier och meningsmotståndare brister i de avseendena. Därför tycker jag det är förkastligt att hävda medmänsklighet och humanism som något slags trumfkort i politiska diskussioner. Egentligen är det direkt oförskämt mot de som har en annan åsikt att insinuera att de skulle ha mindre präktiga bevekelsegrunder för sina åsikter.

Min erfarenhet är att de ädlaste och godaste människorna inte nödvändigtvis är de som skrävlar högst om sitt ädelmod och sin godhet. Efter att ha noterat namnen på några av de mest namnkunniga skitstövlarna som vanärades i metoo-kampanjen kan man snarare misstänka den omvända korrelationen. 

Det går helt enkelt inte att tävla i medmänsklighet och humanism. Att, som c och mp, se sig själva som kvalificerade domare efterlämnar ungefär samma intryck som när Jehovas Vittnen dyker upp på min farstukvist och påstår sig veta Guds Vilja gällande hur jag ska leva mitt liv. Som vittnena säkert kan vittna om uppskattar jag den typen av predikningar högst måttligt.

Att tro sig ha hitta den heliga godhetens gyllene graal och tycka sig ha tolkningsföreträde vad gäller hur medmänsklighet och humanism ska definieras och utövas? 

Nej, lite mer ödmjukhet inför så komplexa och existensiella frågeställningar skulle inte skada. Och mer respekt för sina meningsmotståndare skulle heller inte göra ont. 

Alla partier kommer alltid att vilja framställa sig i bästa dager men jag tycker godhetsposerandet sedan länge gått till överdrift I Sverige. Det spelar ingen roll hur dåliga argument man har på fötterna om man har förvärvat tillräckligt ”godhetsrenomme”. Men när en journalist gör sitt jobb och skrapar lite på fasaden så rämnar det….detta klipp bär verkligen syn för sägen. https://youtu.be/VkCG4_Yiitk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: